Finanspolitik - Ökade investeringar

• Nyinvesteringarna i infrastrukturen uppgår idag till 0,67% av BNP, när de borde ligga på 1% av BNP i ett glesbefolkat land som Sverige.
• Byggandet måste öka, samtidigt som underhållskostnaden för infrastruktur måste tillåtas öka. Nyinvesteringar som inte är lån skulle innebära ännu mindre underhåll.
• Öka Arbetsförmedlingens kapacitet att anvisa arbetslösa till arbetsmarknadspolitiska insatser genom ökade resurser till myndighetens förvaltningsanslag.
• Öka satsningarna på utbildning för att uppnå fler anvisningar till studier, både arbetsmarknadsutbildning och reguljära studier inom samtliga utbildningsnivåer.
• Det är billigt för staten att låna. Räntan är låg, tillväxten och arbetslösheten hög. Låneinvesteringar i byggande och infrastruktur skulle trycka tillbaka arbetslösheten och öka tillväxten.

Coronapandemin har inneburit stora konsekvenser för enskilda, för företag och för samhället i stort. Den har förändrat hur många arbetar, konsumerar, reser och umgås. Nedstängningar och andra restriktioner för att minska smittspridningen medförde även mycket snabbt kraftiga fall för den ekonomiska aktiviteten såväl globalt som i Sverige.

Pandemin fick snabbt även mycket stora konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden. Under pandemins inledning noterades historiskt höga varseltal och ett kraftigt fall av lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen. Samtidigt föll antalet sysselsatta och arbetslösheten steg i ett historiskt snabbt tempo, särskilt bland grupper som har arbetat i kontaktnära branscher och yrken.

De negativa effekterna har mildrats genom beslut från politikens sida. Under andra halvåret 2020 inleddes en återhämtning såväl i ekonomin som på arbetsmarknaden. Arbetslösheten (enligt Arbetsförmedlingens statistik) faller – om än från en hög nivå – och allt tyder på att sysselsättningen stiger.

Återhämtningen på arbetsmarknaden omfattar inte långtidsarbetslösheten som tvärtom fortsatt att öka. Antalet långtidsarbetslösa var stort redan före pandemin. Under krisen har situationen förvärrats och antalet långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen är nu historiskt högt. Närmare 190 000 personer har varit inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen längre än 12 månader. Detta innebär att nästan hälften (46 procent) av de inskrivna har varit utan arbete i minst ett år – även detta en historiskt hög andel. Allvaret i situationen förstärks av att även antalet personer som i närtid riskerar långtidsarbetslöshet är stort, alltså personer med en arbetslöshetstid på 6-12 månader.

Krisens breda påverkan på arbetsmarknaden illustreras av att antalet långtidsarbetslösa under pandemin har ökat med 30-35 procent bland samtliga fackliga centralorganisationer. Detta visar att, till skillnad från hur det sett ut de senaste åren, att bredare grupper drabbats av långtidsarbetslöshet. Att allt fler med både längre utbildning och färska erfarenheter blivit långtidsarbetslösa gör situationen särskilt allvarlig. Risken är stor att arbetslösa med längre utbildning och färska erfarenheter tränger undan dem som redan före krisen hade en svag ställning på arbetsmarknaden.

Hög arbetslöshet och stora behov av investeringar

Vi kan konstatera att investeringsbehovet i Sverige är enormt. Arbetslösheten är stor, välfärden håller inte måttet, tågen står still och ungdomarna har ingenstans att bo. Regeringen har en grannlaga uppgift i att få ordning på samhällsbygget.

En lägre arbetslöshet skulle innebära lägre omkostnader för kommunernas försörjningsstöd och låsa upp resurser att investera i skola och omsorg. Pensionssystemet skulle få in mer pengar vilket på sikt skulle gynna nivån på pensionerna.

Behoven av investeringar inom exempelvis infrastruktur, bostäder, vatten och avlopp samt energinäten är mycket stora. För att investeringarna på dessa områden inte ska tränga undan andra nödvändiga jobbskapande satsningar inom bland annat välfärden, skolan och arbetsmarknadspolitiken behöver investeringarna lånefinansieras.

Genom lånefinansiering frigörs större statsfinansiellt utrymme jämfört med dagens ordning då hela investeringen finansieras med anslag över statsbudgeten. Investeringar skapar jobb och tillväxt såväl idag som i framtiden. Det bygger Sverige starkt och ger förutsättningar för att få ner arbetslösheten.

För att nå full sysselsättning måste regeringen ändra inriktning på den ekonomiska politiken, till förmån för en mer lånefinansierad expansiv finanspolitik, annars så kommer massarbetslösheten med stor sannolikhet bestå, både till nästa och näst följande val.

Investeringar och expansiv finanspolitik behövs

Den faktor som i mer avancerade analyser verkar ha störst betydelse för arbetslösheten i Sverige och övriga OECD-länder de senaste decennierna, är variationer i efterfrågan på arbetskraft. Detta ska enligt den dominerande teorin vara ointressant, men verkar i verkligheten vara av avgörande betydelse.

Staten har förenklat två stora verktyg för att öka efterfrågan i samhällsekonomin:

• finanspolitik, såsom investeringar och offentlig konsumtion;
• samt penningpolitik, såsom Riksbankens styrränta. Penningpolitiken verkar ensam inte klara av att lösa arbetslösheten.

Behovet av ökade investeringar delar svenska folket

6F gav Sifo i uppdrag att kartlägga svenska folkets uppfattningar om regeringens satsningar på järnväg och bostäder. Resultatet är tydligt. Endast 2 av 10 väljare anser att regeringen satsar tillräckligt på järnvägen. Hela 66 procent svarar nej på frågan om det satsas tillräckligt på järnvägen. Bland S-väljare är missnöjet ännu större, 70 procent svarar nej. MP-väljare är aningen nöjdare där 63 procent svarar nej.

Mönstret är det samma när frågor ställs om bostadssatsningar. Även om svenska folket är något mer missnöjda med regeringens järnvägssatsningar svarar 63 procent att regeringen inte satsar tillräckligt på att bygga nya bostäder.

Säkerställ resurser till Arbetsförmedlingen

De senaste årens minskade anslag till Arbetsförmedlingens förvaltning blir nu synliga, dels i form av minskad lokal myndighetsnärvaro, dels i att tillgänglig personal för att fatta myndighetsbeslut är så låg att det hindrar arbetsmarknadspolitikens effektivitet.

Att Arbetsförmedlingen tvingades återlämna en hög andel programmedel för 2020 förklaras inte bara av ett högt inflöde av arbetslösa i spåren av pandemin och att arbetsgivare inte har kunnat anställa med subventioner, utan även av en för svag anvisningskapacitet inom myndigheten, vilket skulle ha kunnat åtgärdas genom tillskott på förvaltningsanslaget och fler tillgängliga arbetsförmedlare.

Fler arbetslösa måste utbildas

Sverige är en avancerad ekonomi och kraven för att etablera sig på arbetsmarknaden är höga. På nästan alla arbetsplatser ställs höga krav på att anställda ska vara allmänbildade, ha digital kompetens, ha goda svenskkunskaper och tala begriplig engelska. Det finns ett starkt samband mellan arbetsmarknadsetablering och goda grundläggande färdigheter i basämnen. Vår bedömning är att många av dem med kort utbildning skulle kunna få stor utväxling genom att höja sin utbildningsnivå.