Framsteg med förhinder inför VM i Quatar

Tre byggnadsarbetare från Filippinerna sitter vid ett bord på en filippinsk restaurang i Doha, Qatars huvudstad. De är migrantarbetare i emiratet, som på kartan ser ut som en liten udde på Arabiska halvön som sticker ut i Persiska viken.

De tre, vi kan kalla dem Jonatan, Antonio och Jeffrey, arbetar på ett bemanningsföretag som är knutet till en regional storbyggare, med mer än 50 000 anställda. De är i knipa. Deras arbetsgivare har inte betalat lön de senaste sex månaderna. Normalt skickar de varje månad större delen av lönen hem till familjerna. Nu har de inte ens råd med det nödvändigaste för sig själva.

Företaget har 300 anställda från Indien, Nepal, Bangladesh, Uganda och Filippinerna. De anställda har fått rycka in på olika arbetsuppgifter där de behövs, inte bara i de yrken de anställts för, när Qatar förbereder sig för fotbolls-VM 2022. Jonatan och några till har till exempel arbetat på finalarenan, Lusail Iconic Stadium.

De tre som kommit till restaurangen efter jobbet vill ha hjälp av det globala bygg- och träfacket, BTI, för att få ut sina löner. De tycker själva att deras namn kan publiceras, de är inte rädda. säger de. Men BTI vill inte att varken företagets eller arbetarnas namn sätts på pränt. Sådan information som blir offentlig kan användas till att väcka åtal mot arbetarna här, enligt Marco Polo Ferrer, en BTI-anställd som är stationerad i Doha.

Fotograf: Anders Lindh

BTIs sportkampanj har varit en prioriterad aktivitet sedan förberedelserna för fotbolls-VM i Sydafrika. Nu, i Qatar, har BTI bytt taktik. Tidigare har fokus varit att väcka global opinion mot dåliga arbetsvillkor. Nu handlar det mer om att skapa förtroende med hjälp av dialog. Kontakterna mellan BTI och Qatars arbetsministerium är täta och förtroendefulla.

- Myndigheterna har visat på engagemang, en genuin vilja att förbättra arbetsvillkoren, säger BTIs generalsekreterare Ambet Yuson.

Han känner ingen tvekan när det gäller taktiken.
- Det har medfört en vändpunkt, säger han.

Möjligheten att ta upp konkreta problem direkt med ministeriet, som de uteblivna lönerna till de anställda på bemanningsföretaget, är ett exempel. Han pekar också på mer principiella förbättringar. Förändrad arbetslagstiftning och minimilöner är några exempel. En uppmjukning av reglerna som tidigare gjort migrantarbetarna mer eller mindre livegna, det så kallade kafalasystemet, är ett annat.

Nu kan en arbetare som är missnöjd med sin arbetsgivare bryta kontraktet, byta arbetsgivare och också om hen önskar, få åka tillbaka till hemlandet. Det var inte tillåtet tidigare när en så kallad sponsor hade all makt, till exempel att ta hand om arbetarens pass.

När Qatar började förberedelserna för VM kom det larm, bland annat från samorganisationen för världens fackföreningar, ITUC, om att tusentals migrantarbetare förlorade livet i Qatar varje år. Fakta bakom uppgifterna var rapporter från ambassader om antalet medborgare från respektive land som avlidit i Qatar. Uppgifterna väckte opinion och medförde kritik. Kritiken fick Qatars myndigheter att öppna dörren till en dialog med BTI. Dialogen ledde till att den ansvariga VM-organisationen undertecknade en överenskommelse med BTI om säkerhet och hälsa för arbetarna. På VM-byggen arbetar cirka 30 000, knappt två procent av de nästan två miljonerna migrantarbetare i landet.

Arenorna och de förläggningar där VM-byggarna bor inspekteras nu regelbundet av BTIs skyddsombud. I slutet av april 2019 var Markku Rantamäki och David Persson från svenska Målareförbundet på plats för andra gången.

De båda skyddsombuden berättar att arbetsmiljön är bra på de VM-byggen de inspekterat och att de bostäder de besökt håller en godtagbar standard. Vid sitt förra besök, i november 2018, fann de en del brister på ställningar och övermålat mögel i en av förläggningarna. Men helhetsintrycket är ändå bra.

- Enligt officiella uppgifter har tre arbetare förolyckats på VM-byggen. Dessutom har ett 20-tal avlidit på grund av det som benämns som icke arbetsrelaterade orsaker, enligt Ambet Yuson.

Ambet Yuson, BTI

Fotograf: Anders Lindh

Han befarar att många av de icke arbetsrelaterade dödsfallen orsakats av hårt arbete under långa arbetsdagar i hög värme. På sommaren stiger temperaturen ofta över 35 grader i Qatar.

Det finns ingen officiell statistik över det totala antalet arbetsolyckor i Qatar. Statistik är därför en av flera åtgärder som det nyöppnade ILO-kontoret, FNs arbetsorganisation, satt upp på en lista över saker som återstår att ta tag i. Ambet Yuson ser fler angelägna kommande uppgifter.

- Utmaningen nu är sprida landvinningarna på VM-byggena till resten av samhället, säger han och tillägger.

- Och att se till att den goda viljan som råder nu håller i sig när VM är över.
Även om Qatars myndigheter nu är angelägna om att visa upp en snyggare fasad är arbetarnas väl en stor och ovan fråga för myndigheter och arbetsgivare i Qatar att hantera.

Davinder, en indisk migrantarbetare som arbetat i Qatar i sex år, har noterat att det blivit bättre i storföretagen. Men de som arbetar i mindre företag, ofta anställda av underentreprenörer, har inte märkt av framstegen. Han ritar och förklarar:
- Så här ser en arbetsdag ut. Man vaknar halv fem, gör frukost och så går bussen till bygget halv sex. Halv åtta på kvällen slutar jobbet och så är man hemma vid halv nio. Då är det kö till köket så man är inte klar med middagen förrän halv elva. Och sedan ska man upp igen halv fem. Sex dagar i veckan.

Det är hårda villkor, särskilt på sommaren när hettan leder till vätskebrist och utmattning. Och för den som blir sjuk av det hårda arbetet är brister i sjukvården ett stort problem. Davinder ritar och förklarar på nytt:

- Det finns vård. Men den räcker inte till. Kommer man till sjukstugan vid sju på morgonen får man ett högt könummer. Har man tur är man klar vid fyra på eftermiddagen.

Davinder efterlyser kortare arbetsdagar och fler utbildade läkare och sjuksköterskor.
Listan på förbättringar är betydande. Det intygar flera migrantarbetare. De pekar framför allt på den skärpta arbetslagstiftningen och uppluckringen av kafala-systemet. Men många är fortfarande kritiska. Framför allt när det gäller lönerna.

Minimilönen är låg, knappt 2 000 kronor per månad. Och olika nationaliteter har olika lön för samma arbete. Enligt BTIs anställda i Qatar tjänar nepaleser cirka 2 100 kronor i månaden i genomsnitt, indier tjänar drygt 3 000 kronor och filippiner nästan 4 000 kronor i månaden i genomsnitt.

Det finns också en oro för vad som händer när världens uppmärksamhet klingar av, när VM är slutspelat. När inte BTIs resurser räcker för fortsatt dialog och kontroll kan framstegen bli historia. Fackföreningar är förbjudna.

BTIs sportkampanjs ordförande, Dietmar Schaefers, från tyska byggfacket, IG-Bau, försöker på en konferens övertyga ministrar och företagsledare om fördelen med fackföreningar. I länder med fria fackföreningar är produktiviteten långt högre, säger han. De vördnadsfullt presenterade excellenserna på första raden nickar. Men Dietmar Schaefers är inte säker på om nickarna är uppriktiga.

- De är 300 000 Qatarier och nästan två miljoner migrantarbetare. Att införa rätt till organisering och andra mänskliga rättigheter skulle innebära en stor maktförskjutning. Det kommer att ta tid, säger han.

Nu finns drygt 100 kommittéer på 80 boenden där företagen och de anställda möts för dialog. När kommittéerna träffas handlar det om frågor som mat, tillgång till bankomat och standard på boendet, inte så mycket om arbetet. Ett tusental förtroendevalda arbetare deltar i kommittéerna och BTI driver nu på för att de valda ska få utbildning.

En annan form för att diskutera arbetet är ett antal sociala organisationer. Där träffas landsmän och lyfter frågor. Träffen på den filippinska restaurangen är ett sådant forum. Där kan Jonatan, Antonio och Jeffrey knyta kontakter och få tips på hur de ska få sina innestående löner utbetalda.

- Det går bra att ha den här verksamheten så länge vi inte kallar oss fackförening, säger en av de ledande i gruppen.

När de tre går från restaurangen bär de på varsin rejäl påse med överbliven mat. De ser lättade ut. Inte bara på grund av matkassarna, intygar Jonatan.